Jag känner mig spänd inför morgondagens arbete. Som en onödig känsla av förväntan, ställd mot mig själv. Jag inser att det egentligen inte handlar om att det är svårt med avbildning, men på något sätt känns det som en utmaning.
När förväntningarna blir för stora, slår koncentrationen av; det blir ett dödläge i vilket jag inte presterar något överhuvudtaget.
Bäst går det när man kör helt prestigelöst och avslappnat, utan någon särskild förväntning över huvud taget.
Berg. Kategorin "naturmåleri" är något jag aldrig egentligen tyckt om. Oftast är det fråga om beställningsjobb där kunden har ett bestämt motiv, och en förväntning på det jag gör.
Konstnärlig stress.
/Kfer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar